Hushållen i Oslo har sedan 2010 källsorterat sitt avfall genom att använda olikfärgade påsar för olika avfallsfraktioner. Påsarna läggs i ett och samma kärl och samlas in gemensamt för att sedan separeras centralt. Installationen av ett Optibagsystem för källsortering finns på många håll i Skandinavien, men detta är utan tvivel den största investeringen som gjorts i tekniken.
Mål: halvera CO2-utsläppen i Oslo
När Oslo Kommun för ett par år sedan satte nya djärva klimatmål att i jämförelse med 1990 halvera CO2-emissionerna fram till 2030, insåg man att avfallshanteringen utgjorde en stor utmaning för målsättningen. Inte bara därför att avfallshanteringen i sig bidrar till CO2-utsläppen utan också för att källsortering har visat sig vara en pedagogiskt viktig funktion för att få människor mer miljömedvetna. Problemet var bara att med undantag för den separata pappersinsamlingen, farligt avfall, metall och glas gick allt hushållsavfall till förbränning, antingen i de egna anläggningarna i Klemetsrud och Haraldrud, eller till förbränningsanläggningar i Sverige.
För att kunna möta målsättningen att halvera CO2-utsläppen behövdes en kraftig utbyggnad av fjärrvärmen i Oslo från de två avfallsförbränningsanläggningarna. därför beslutades att både öka avfallsförbränningskapaciteten i Klemtsrudanläggningen med en tredje ugn och att forcera utbyggnaden av distributionen av fjärrvärmen. Man insåg också att källsorteringen och återvinningen av framför allt plast och organiskt matavfall behövdes öka väsentligt. Men hur skulle man göra det i befintlig bebyggelse utan att belasta gårds- och gatumiljön med ytterligare avfallscontainers?
Erfarenhet från andra Optibag-anläggningar
EnvacOptibags teknik att källsortera avfallet i olikfärgade påsar för att sedan separera dessa optiskt i en central anläggning fanns redan sedan flera år på olika ställen i Norge och Sverige. Tekniken innebär att avfallet försorteras i hemmen i olikfärgade påsar. Dessa läggs sedan i ett gemensamt kärl, eller i det befintliga avfallsnedkastet. På så sätt behövs inga extra lagringsutrymmen för fraktionerna. Kärlet hämtas sedan på konventionellt sett och körs till sorteringsanläggningen. Optibag-tekniken går även att kombinera med Envacs underjordiska avfallstransportsystem. Man kan då använda ett och samma inkast för flera fraktioner. Ett exempel på detta finns i den nordnorska staden Tromsö vilket finns beskrivet i Envac Concept Nr 2:06.
Baserat på erfarenheter från Optibag-anläggningar på andra orter i Norge stod Oslo Kommuns optiska sorterings-anläggning färdig den första oktober 2009. Man genomförde då en pilotstudie där 20 000 hushåll hade källsortera matrester och plast. I oktober 2010 gjordes den första ordinarie utrull- ningen till 20 000 hushåll och sedan dess har utrullningen skett i snabb takt. Därefter har 20 000 nya hushåll i månaden försetts med påsar och informationsmaterial. Två typer av påsar delas ut till hushållen – en blå för plast och en grön för organiskt matavfall. Annat avfall läggs i vanliga plastpåsar, eller löst i avfallskärlen. Den optiska sorteringsanläggningen i Haraldrud sorterar 30 ton i timmen med ett renhetskrav på 97% och utsorteringsgrad på 95%. Den blå påsen med plast går till återvinning av plasten, den gröna påsen med matavfallet går för närvarande till en biogasanläggning i Vänersborg.
Hög motivation att källsortera
”Hushållen har varit mycket motiverade att börja sortera avfallet i de färgade påsarna”, berättar Jannicke Gerner Bjerkås, kommunikationschef på Energigjenvinningsetaten EGE. ”Kvaliteten varierar något från område till område och i vissa områden behöver vi därför informera mer”.
Det är Renovasjonsetaten, Oslo Kommun, som ansvarar för kommuni-kationen med befolkningen, distributionen av de olikfärgade påsarna samt insamlingen av det blandade avfallet, medan EGE ansvarar för sorteringen och återvinningen av avfallet.”Vi når gränsen på 100 000 årston i vår existerande Optibaganläggning i Haraldrud den första november 2011. I början av juni 2012 kommer nästa Optibaganläggning i Klementsrud att vara i full drift”, förklarar Petter Thorbeck, projektledare för sorteringsanläggningen på EGE. Anläggningen på Klemetsrud vill ha kapacitet att sortera 50 000 ton avfall om året.
Biogas för fordon
Parallellt med detta håller EGE på att bygga en biogasanläggning i Nes Kommun. Anläggningen är dimensionerad för 50 000 ton per år och skall endast röta matavfall som omvandlas och renas till fordonsgas samt till biogödsel. Man överväger också att bygga en anläggning för att producera flytande biogas för att underlätta distributionen.
Exempel för andra städer i världen
Optibagtekniken är en central del av Oslo Kommuns avfallshanteringsprogram och en viktig del för att uppnå stadens miljömål. Ingen annan så stor stad har så konsekvent satsat på optisk sortering som Oslo. Många städer runt om i världen står emellertid för liknande problem hur man ska öka källsorteringen i befintliga byggnader utan lagringsmöjligheter. Erfarenheterna från utbyggnaden av Optibag i full skala för 600 000 invånare och 340 000 hushåll i Oslo kommer därför att vara av intresse för många tätbebyggda, klimatmedvetna städer. ”Och hitintills har det fungerat mycket bra”, intygar Jannicke.
Systemet
Hushåll och andra användare som restauranger, affärer etc förses med olikfärgade soppåsar. Varje färg motsvarar en avfallsfraktion t ex grön för matavfall, röd för papper, gul för pappersförpackningar, blå för plast och orange för restavfall. Alla soppåsar slängs i samma sopnedkast/kärl/container. De samlas sedan in av en vanlig sopbil och transporteras till en Optibaganläggning.
Banden transporterar det färdigsorterade materialet vidare till containers, containerkomprimatorer, balpressar eller annan behandling.